Vad är kolesterol och vad har det för funktion i din kropp?

Kolesterol är en sorts fett-ämne (lipid) som produceras i kroppen och är nödvändig för att upprätthålla en rad olika funktioner i kroppen. Även om kolesterol ofta associeras med negativa hälsoeffekter så är det faktiskt en nödvändig substans för att kroppen ska fungera.

Funktion i kroppen

Kolesterol har flera viktiga funktioner i kroppen. En av de viktigaste funktionerna är att kolesterol är en viktig beståndsdel i cellmembranen och bidrar till att hålla cellerna stabila och flexibla. Kolesterol är också en viktig byggsten för hormoner som östrogen och testosteron, och det hjälper till att producera galla, vilket är nödvändigt för matsmältningen.

Eftersom kolesterol är en typ av fett är det inte lösligt i vatten och därför måste kolesterolet transporteras runt i blodet med hjälp av olika protein i ”paket” som kallas för lipoproteiner.

Vad finns det för olika blodfetter?

När du kontrollerar blodfetterna undersöker man oftast flera olika typer av blodfetter (lipider). Nivåerna av dessa lipider används för att bedöma en individs risk för hjärt- och kärlsjukdomar. De vanligaste lipiderna som man mäter i en lipidprofil är totalt kolesterol, HDL-kolesterol, LDL-kolesterol, non-HDL-kolesterol och triglycerider.

Totalt kolesterol:

Detta är den totala mängden kolesterol i blodet, och inkluderar både LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och non-HDL-kolesterol.

HDL-kolesterol:

HDL-kolesterol kallas ofta ”det goda kolesterolet” eftersom det hjälper till att avlägsna kolesterol från artärerna och transportera det tillbaka till levern. I levern kan kolesterolet brytas ned och elimineras från kroppen.

LDL-kolesterol:

LDL-kolesterol, kallas ofta ”det dåliga kolesterolet” eller ”det onda kolesterolet”. LDL har fått dessa smeknamn eftersom höga nivåer av LDL kan leda till uppkomsten av plack (åderförkalkning) i artärerna. Detta i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar så som hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke.

Non-HDL-kolesterol:

Non-HDL-kolesterol inkluderar alla former av skadliga kolesteroler (LDL, VLDL och IDL) och ger en bättre bedömning av hjärtsjukdomsrisk än enbart LDL-kolesterol.

Triglycerider:

Triglycerider är en annan form av fett som finns i blodet. De kan liknas vid kroppens viktigaste energilagringsdepå. Höga nivåer av triglycerider har man också sett kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Apolipoprotein B och Apolipoprotein A1, samt Apo-B/A1-Kvoten

Apolipoprotein B (Apo-B) är den viktigaste proteindelen i det kolesteroltransporterande LDL-kolesterolet och även i andra skadliga lipoproteiner som innehåller mycket triglycerider (VLDL och IDL). Höga nivåer av Apo-B har i vissa studier visat sig vara bättre än LDL på att förutsäga risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Apolipoprotein A1 (Apo-A1) är den viktigaste proteindelen i det kolesteroltransporterande HDL-kolesterolet som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdom.

Kvoten mellan Apo-B och Apo-A1 (Apo-B/Apo-A1-kvot) kan mätas för att man ska få en uppfattning av nivåerna av det goda och det onda kolesterolet i kroppen. En låg kvot indikerar en lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom medan en hög kvot istället indikerar en högre risk för hjärt- och kärlsjukdom. En fördel med att mäta Apo-B/Apo-A1-kvoten är att den sannolikt inte påverkas lika mycket av matintag som LDL och HDL gör. Kvoten Apo-B/A1 har i studier också visat sig vara mycket bra för att förutspå risken för hjärt- och kärlsjukdom, detta såg man tex i de välgjorda AMORIS¹och INTERHEART² studierna.

Lipoprotein (a):

Lipoprotein (a) [Lp(a)] är en variant av LDL-kolesterol som också är kopplad till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Nivåerna av Lp(a) i kroppen styrs till mycket stor del av genetik. Tyvärr finns det idag inte någon behandling som specifikt sänker just Lp(a).

Symptom på högt kolesterol

Högt kolesterol ger oftast inte några symptom överhuvudtaget. Detta gör att höga kolesterolnivåer är en alldeles särskilt svårfångad sjukdom. De följdsjukdomar som orsakas av högt kolesterol brukar dock ge olika symptom, tex hjärtinfarkt, stroke och andra kärlsjukdomar.

Med de sagt så ska det nämnas att extremt höga nivåer av kolesterol kan orsaka olika förändringar som går att upptäcka. Två av dessa förändringar är xantelasma och senexantom. Xantelasma är gulaktiga fettavlagringar lokaliserade runt ögonen, oftast vid inre ögonvrån. Senexantom är en liknande form av fettavlagring som istället är lokaliserad i senorna, oftast på hälsenan, armbågen, knät eller på fingrarna. Dessa förändringar är ofta en indikation på att man har farligt höga nivåer av kolesterol.

Varför är det farligt att ha högt kolesterol?

Höga kolesterolnivåer kan vara farligt då det ofta leder till att kolesterol ansamlas i kärlväggarna i kroppens artärer och orsakar åderförkalkning. Åderförkalkning är en sjukdom som kännetecknas av att plack byggs upp på insidan av blodkärlen. Om detta inte behandlas kan det leda till att artärerna blir trängre och till slut helt blockerade. Detta kan orsaka olika typer av hjärt- och kärlsjukdomar så som kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Därför är det ytterst viktigt att ha en balanserad nivå av kolesterol i kroppen.

Vad är ett bra kolesterolvärde?

Många faktorer måste vägas in när man värderar om ett kolesterolvärde är bra eller inte. Till exempel kan personer med högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom, högt BMI, diabetes, rökning och inaktiv livsstil ha en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar även om de har ett kolesterolvärden som skulle betraktas som normalt för en annan individ. Vill du läsa mer om gränsvärden (referensvärden) för kolesterol och vad som är ett bra kolesterolvärde kan du göra det i vår artikel här.

Hur sänker man kolesterolnivåerna?

Att sänka LDL-kolesterol med 1 mmol/L har i studier associerats med en 55 % minskning av risken för kranskärlssjukdom¹ (vanligaste typen av hjärtsjukdom). Kolesterolnivåerna kan effektivt sänkas genom livsstilsförändringar och olika typer av läkemedel. Läs gärna mer om detta på våra andra sidor.

Är du intresserad av att veta mer om hur hur blodtrycket påverkar hälsan så kan du läsa mer om detta på vår systersida Blodtryckslabbet.